25 maj 2013

"miracles exist"

idag träffade jag en individ som har kommit att betyda väldigt mycket för mig. jag har varken träffat eller sett henne på evigheter och det första hon gör när hon ser mig på gatan, är att spricka upp i ett leende och möta mig med öppna armar. jag har aldrig berättat för henne om min bakgrund, jag har varit rädd för att bryta ihop hos henne. eller egentligen har jag inte varit rädd för att bryta ihop, jag har snarare varit rädd för att bli omhållen och struken över håret. så från ingenstans, utan att jag kunde stoppa mig själv, så berättade jag för henne om övergreppen. jag var nog lika oförberedd på det som hon var, med tanke på den blick jag fick. det var inte en oförstående blick och det var inte en "detta ändrade precis min syn på dig som individ"-blick. det var en blick av empati, en blick av sorg och en blick full av kärlek. den blicken fick mig att vilja gråta, känslan hon framkallade blev för mycket.

hennes ögon sa allt det där som jag önskade att min mamma någon gång hade kunnat visa. en vetskap om att hon finns där, en bekräftelse på att jag förtjänar någonting mer och en försäkran om att det inte är mitt fel. allt det fick jag i en viktig individs blick idag, en individ som inte har någon skyldighet gentemot mig. det verkade som att hon tvivlade på att jag förstod vad hon ville få fram. hennes tvivel blev tydligt när hon försäkrade mig på nytt genom att säga: kom och fika någon dag, jag har alltid tid för dig.

den gesten gjorde så fruktansvärt mycket för mig och jag har inte kunnat sluta tänka på henne sedan dess. hela hennes agerande sedan hon kom in i mitt liv har alltid varit så vårdande, på något sätt. den där omhändertagande, varma famnen som bara vill finnas där. den där blicken som önskar en all lycka i världen och som får en att tro på sig själv. hennes agerande, hennes ord och hennes leenden har alltid varit så fruktansvärt genuina och jag har varit rädd för att låta henne komma nära. jag har varit så rädd över att hon ska kunna visa mig den fina delen av världen, utan att förminska min upplevelse av den. jag har varit rädd över att hon ska visa att jag kan må bra och att jag förtjänar det. jag har varit rädd över att hon ska övertyga mig om att jag inte behöver vara rädd för att såras i hennes närhet. jag vet att hon hade visat att mirakel finns. hon hade lyckats övertyga mig om det, bara genom att existera.

4 kommentarer:

  1. Vilket fint möte <3

    Värme och kram om du vill <3

    SvaraRadera
  2. Blir så glad av att läsa ditt inlägg <3.
    Så otroligt fint, glad för din skull att du har
    någon som du litar på och som finns där för dig <3!
    Kram
    Höstvind

    SvaraRadera
  3. Hej vännen! <3

    Det är jag från bloggen "flickaninuti". Min mejl verkar ha blivit helknäpp och jag får inte längre uppdateringar från blogg.se, blir därför fundersam på om ens mejl kan komma in. Skulle du kunna svara mig på bloggen, om du skickat något mejl som inte kommit fram?

    Ta hand om dig <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej fina! Jag mailade dig i förrgår och har skrivit två kommentarer på din blogg också. Har du fått dessa? Jag tänker på dig! <3

      Radera